Serengeti 28/10

Serengeti 28/10

Vi kör försiktigt fram efter en liten grusväg. Solen har inte nått horisonten än men färgar redan himlen röd. Vi stannar till vid ett vattenhål och lyssnar. Siluetten av en Maraboustork tecknar sig fint mot den vackra himlen och vi hör ljudet från flodhästarna där ute i mörkret. Samtidigt får Daniel in en signal från en lejonflock i hörlurarna. Av ljudet att döma befinner de sig i närheten. Vi bestämmer oss för att leta rätt på flocken. Efter bara en liten stund finner vi den sändarklädda honan. Hon ligger och vilar i gräset tillsammans med en annan hona. Plötsligt rasslar det till i gräset och ut kommer tre ungar i full jakt efter varandra. Det rumlar runt i gräset, biter varandra i svansen och sedan sätter de av in i buskarna igen i sin jaktlek. Vi sitter kvar och beskådar leken samtidigt som solen sakta passerar horisonten.

Maraboustork i tidigt morgonljus
 

Lejonlek
 

Lejonunge med lek i sinnet

Efter det fina mötet med lejonungarna åker vi vidare mot ett område som ligger ca 1 ½ timmer bort. Efter att ha kört i drygt en timme får vi se en lejonhanne en bit ut i gräset. Vi bestämmer oss för att svänga av vägen och ta oss över bäcken för att se om det är fler lejon i området. När vi kommer fram får vi se att det är tre lejon. En hona som ligger och sover i gräset samt en till hona som ivrigt uppvaktar hanen. Hon cirklar runt honom med svansen i vädret och han sniffar henne hela tiden i rumpan. Var beredd säger Daniel och sekunden senare får vi bevittna en parning mellan dessa magnifika djur.

Lejonhona uppvaktar en hanne
 

En början till nya lejon
 

Vi stannar kring lejonen under ca en timme och de parar sig flera gånger under en tiden. Vi åker sedan vidare och kommer till slut fram till en sjö med mängder av fåglar. Här ser vi bla. flamingos, styltlöpare och mängder av vadare och glädjande nog stora mängder med skärfläckor som kanske har sitt sommartillhåll i Sverige.

Styltlöpare och grönbenor
 

Styltlöpare födosöker i det grunda vattnet
 

Vi åker vidare och kör ut över savannen igen. Daniel har koll på en flock som brukar hålla till vid en annan bäck en bit bort. När vi kommer fram till bäcken så visar det sig att Daniel har rätt. även på denna plats är det en hane och en hona. Honan uppvaktar hela tiden hanen men hans intresse är svalt. Troligen doftar hon inte rätt än vilket innebär att hon inte gått i brunst och då är det slöseri med krafterna för hanen att para sig. Då och då ryker de ihop för att en stund senare göra tafatta försök till att para sig. Runt dem flyger det flamingos, vadarfåglar och strutsar. En bit bort betar även en stor flock med bufflar i lugnan ro.

Flamingos som går in för landning
 

Små aggressiva utfall blandas med ömsint uppvaktande

Här ligger jag!
 

Kom igen då!
 

Vi åker vidare, klockan är nu tolv och solen står rakt ovanför oss och det är stekhett i bilen. Vi kör vidare mot ett ställe där vi har planerat att äta lunch. På vägen dit får Daniel syn på något i ett träd. Det tar en stund innan vi ser vad det är han tittar på. Mitt inne i ett akaciaträd får Sandra och jag till slut syn på den. En leopard som sökt skydd från värmen. Vi kör försiktigt mot trädet och när vi kommer fram tittar leoparden upp på oss. Vilket djur, ett av Afrikas vackraste och en perfekt skapelse av evolutionen. Efter ett tag klättrar den ner och försvinner in bland gräset. Ett otroligt möte med detta vackra djur!

Leopard, mitt i akaciaträdet
 

Naturens skönhet, leoparden
 

Leopard på väg för att söka skugga någon annan stans

 

Efter mötet kurrar det i magen. Vi kör den sista biten bort till den lilla kopjen som Daniel har planerat som lunchplats. Vi stannar bilen och ser oss omkring så det inte är några lejon i området. Det ser grönt ut så vi tar med oss maten och knallar upp bland stenarna. Vi äter mat och Daniel och Sandra vilar ut på stenarna. Själv ägnar jag tiden till att fota ödlor och annat skoj. Uppe på stenblocket ligger en annan stor sten. Daniel berättar att Massajerna har genom århundrande kommunicerat med andra byar genom att slå med en mindre sten på den stora. Han visar och man kan då höra ett ihåligt ljud från stenen som ekar ut över savannen.

Sandra och Daniel söker svalka i skuggan
 

Daniel visar hur Massajerna kommunicerade med ljudet från att knacka på en viss typ av porös sten

 

Flat headed agama

 

Efter lunchen och en kort paus åker vi vidare. Mängder med gaseller rör sig runt vår bil. Vi stannar även till och fotograferar den vackra svartvingade gladan som man så ofta ser i detta område. En vacker fågel med häftiga ögon. Vi kör vidare ut på öppen savann och ut i höggräset igen. Kilometer efter kilometer i ett helt platt landskap. Långt där borta i horisonten ser vi en till liten kopje. Det är dit vi är på väg. Strax innan vi är framme dyker det upp två lejonhuvuden ur gräset. Det är en hona och en halvvuxen unge. De tittar på oss men lägger sig sedan i gräset och sover vidare. Vi åker upp till stenhögen som ligger några hundra meter bort och där finner vi en ståtlig hane uppe på stenarna. Han går oroligt runt på toppen av kopjen och stannar då och då och ropar ut över savannen. Han har tappat bort sin flock och står nu och ropar efter dem. Varv efter varv går han runt och ropar. Plötsligt spritter det till i honom och han får svar från flocken. Det är honan och ungen som svarar. Han ser ut att bli jätteglad och skuttar ner från stenarna och springer iväg mot de andra. Mötet med de andra blir kärleksfullt med kramar, slickningar och ljud. 

Impalor och Thomsongaseller
 

Svartvingad glada
 

Lejon som ropar efter sin flock
 

En kär återträff
 

Efter mötet med lejonen bestämmer vi oss för att åka hem igen. Vi har ca två timmars bilresa hem och det är snart mörkt. Vi kör vidare ut i gräset för att ta en genväg ut till den stora huvudvägen i Serengeti som sedan tar oss hem. När vi till slut kommer ut på vägen så bestämmer vi oss för att försöka oss på ett hastighetsrekord för denna resa. Det är inte ofta man kommer ut på en väg så nu sätter vi fart. Danne pressar bilen och lägger i växel efter växel och kör så mycket det bara går, och YES!!! nytt rekord för veckan. Vi kom upp i hela 56 kilometer i timmen :).

Vi åker vidare och det börjar nu skymma. Plötsligt får vi syn på något som rör sig i vägkanten. Det är två geparder som slagit ett byte. Vi stannar till och betraktar djuren som sitter bara 10 meter från vägen. Plötsligt fångar något gepardens uppmärksamhet. Det är en hyena som känt doften av blod. I kampen mellan hyena och gepard så vinner hyenan och nu går den lugnt fram och tar över maten från geparden. Fler hyenor ansluter och snart är maten slut.

Gepard med byte i gräset
 

Hungrig hyena
 

När vi åkt vidare en stund får vi se en stor flock hyenor vid sidan av vägen. Vi kör försiktigt fram och ser nu att det är en mindre grupp lejon som slagit ett byte vid vägkanten. Här är läget annorlunda. Hyenorna har inte en chans mot ett lejon och de är mycket försiktiga och betraktar lejonen på lite avstånd. Då och då gör lejonen ett utfall mot hyenorna som skrikandes springer iväg en bit för att sedan komma tillbaka igen. Det är nu mörkt och jag tar några fina bilder i det absolut sista ljuset för denna dag. En dag som du förstår har varit helt otrolig för en naturälskare och naturfotograf.

Hyenor kring ett slaget byte
 

Ung lejonhane i det sista ljuset för dagen

 

/Hasse Andersson