10:e - 14:e september - Sarek/Rapadalen

Fredag
Jag vaknar och slår upp ögonen, allt är suddigt? jag blinkar till och tittar en gång till, regn och dimma! Det tar mig några sekunder innan jag inser att det är kondens på insidan av bilens bakruta jag tittar in i.

Sandra och jag kom fram till Sitoälvsbron några mil norr om Tjåmotis sent i går kväll och valde att sova i bilen denna natt. Klockan är nu halv sju och jag väcker Sandra och kryper fram i bilen, klär på mig och går ut. Det är en rå och kall morgon men himlen vittnar om en kommande vacker dag. 

Jag plockar fram köket, kokar lite kaffe och fixar frukost. En stund senare kommer Sandra ut ur bilen och till solens första strålar häller jag upp ett rykande hett kaffe i min kåsa och te till Sandra. Äntligen är vi här... Sarek och Rapadalen ligger nu bara några timmars vandring härifrån. 

Vägen in i Sarek

Det finns flera vägar in i Sarek. Vi har valt vägen via Sitoälvsbron mot Aktse och sedan upp mot Skierffe. Det är en vandring på ca 8- 9 timmar med stop för mat och fika. Vägen börjar med 9 kilometer på en mindre väg som tar oss fram till båtlänningen vid stranden av Tjaktjajaure. Därifrån får vi vår första blick in i Rapadalen och vi ser berg som vi tidigare bara har hört talats om som Nammatj, Skierffe och Tjahkelij.

Vägen in i Sarek börjar med 9 kilometer grusväg


Båtlänningen vid sjön Tjaktjajaure. I bortre ändan ser man Skierffe till höger, Nammatj i mitten och Tjahkelij till vänster


Efter lite mat får vi nya krafter och leden som tar oss bort till Aktse går nu in i skogen och övergår från väg till stig. På vägen upp mot Aktse stöter vi flera renar och fjälllämlar kilar då och då undan för våra fötter. Några timmar senare är vi framme i Aktse. Aktse är en liten öppen plats i deltat av Rapadalen, även kallat "porten till Sarek". Här ligger det en handfull hus och Sveriges Turist Förening har några stugor man kan hyra in sig i samt en liten "butik" med mat och tillbehör. Stugvärden heter Hans och tar emot oss när vi kommer. Vi stannar till och dricker lite vatten och lånar en toalett samt pratar lite med Hans. Klockan börjar närma sig 16 så vi skyndar vidare för att hinna upp på fjället innan det mörknar vid 19.

Vy över Aktse
 

Fjälllämmel som kikar fram från sin lilla bohåla
 

Vi tar norrut efter Kungsleden i någon kilometer och viker sedan av västerut mot berget Skierffe och efter 2 timmar stannar vi till vid en gammal offerplats intill några mindre gölar. Detta får bli vår plats för natten.

vår tältplats intill en gammal samisk offerplats

Lördag
Efter en natts sömn kliver vi upp tidigt och ger oss iväg. Vi har nu bara några timmars vandring tills vi är framme vid en mindre bäck som vi sett ut som vårt basläger för denna resa. Vi går på skrå utmed Bassoajvve och underlaget skiftar mellan blocksten, mossa och vide. När vi väl når fram till vårt mål breder Rapadalen ut sig i sin full prakt.

 Utsikt över deltat av Rapadalen med berget Nammatj i mitten

Efter att ha satt upp tältet och gjort i ordning vårt basläger byter vi om och knallar upp på toppen av Skierffe. Det är en brant topp på 1179 meter som lutar ut mot Rapadalen med en lodrät vägg in mot dalen. På bergväggen häckar det kungsörn och berguv. Rapadalen är ca 3 mil lång och vattnet består av glaciärslam som rinner ner från Sareks glaciärer och färgar vattnet grönt.

Sandra och jag på toppen av Skierffe med utsikt över rapadeltat i Sarek
 

Nere i rapadeltat slingrar sig flodsystemet fram och det gröna vattnet bildar små sjöar och åar.


Söndag

Under natten kommer det regn och molnen ligger tungt över dalen när jag sticker ut huvudet ur tältet. Enligt den väderrapport vi såg innan vi gick från bilen så skulle det lätta under dagen så vi håller fast vid vår plan att ta oss upp på Nammatj denna dag. Det är en vandring genom eländing terräng snett över dalen ca 4 kilometer från tältet. Målet är, förutom att komma upp på toppen, även att få möjlighet att se stora älgar nere i deltat. Regnet ligger i luften när vi knallar ner mot dalen.

Vi har hört att det kan vara eländigt att gå här och det stämmer, videsnår, tät björkskog och en massa ris gör att det tar flera timmar för oss att ta oss de 4 kilometrarna ner till berget. Att det dessutom regnar gör det inte lättare. Väl framme vid berget ser vi några älgar gå och beta ute på en myr några kilometer bort men vi väljer att knalla upp på berget i stället. Det är en brant stigning uppför berget och regnet strilar ner från en tät dimma ovanför oss. Regn och ca 8 grader gör att vi fort blir kalla när vi stannar så vi försöker att hålla oss i rörelse hela tiden. Väl upp på toppen kan man se flera mil åt vardera håll, om det inte är dimma vill säga.

Sandra på toppen av Nammatj i Rapadalen, Sarek.

Vi stannar ca en halvtimme och går sedan ner från berget igen. På vägen ner rundar vi berget och går en bit uppför dalen och svänger sedan av norrut för att ta oss tillbaka till tältet igen. Väl framme vid tältet är vi kraftigt nerkylda och blöta från topp till tå. Vi tar huttrande av oss kläderna och tvättar av oss i bäcken utanför tältet. Konstigt nog känns vattnet ganska skönt trots att det bara håller några få plusgrader. Vi är nog mer nerkylda än vad vi tror så vi byter om och kryper ner i våra varma dunsäckar och tillbringar resten av kvällen där inne. Efter att ha kokat lite mat värmer vi en varsin kåsa vin på köket och till det äter vi lite mörk choklad. En skön dag och kväll och efter kåsan med vin somnar vi skönt i våra dunsäckar.

Måndag
Soligt och fint väder och vi känner oss lite slitna i kroppen efter tidigare dagars vandring. Vi tar en lugn morgon och fixar lite kring tältet. Allt är blött så vi hänger upp alla kläder utanför tältet och låter dem torka i vinden.

Vi har med oss lite mjöl och bakpulver i en påse så vi bakar bröd till frukost. Kaffe, müsli, mjölk, nyplockade blåbär och nybakat bröd avnjuts i morgonsolens värmande strålar och med utsikt över Nammatj.

 Hasse bakar bröd till frukost

 

Fika vid tvättstugan och torkställningar


Under dagen klättrade vi omkring på branten av Skierffe för att se om vi kunde få en glimt av berguven eller örnarna som håller till där. Vi passade även på att kolla vädret via mobilen då detta är en av få platser där mobiltäckning finns i dalen. Kraftig vind och mycket regn lovades på onsdagen vilket gjorde att vi beslutade oss för att knalla tillbaka mot bilen i morgon tisdag vilket är en dag tidigare än beräknat.

 Ripa i kvällssol


Gråsiska på sten

Höst i Sarek

 

Ett litet vattenfall vid bäcken där vi bor

Havsörnen spanar av dalen strax under oss på berget Skierffe


Dagen går mot kväll och solen går sakta ner bakom horisonten. Vi börjar så smått att packa ihop våra prylar kring tältet. I morgon väntar en vandring på ca 10 timmar tillbaka till bilen och sedan 106 mil i bil innan vi åter är hemma i Sandviken.

Vår värmelampa sprider värme och ljus i tältet när natten lägger sig över Rapadalen

 

Summering
Att få vandra i Sarek har legat på min önskelista i många år. Min ambition var att få fota riktigt stora älgar och kanske få se skymten av björn eller lo. Det blev varken älgar, lo eller björn men jag är mer än nöjd ändå med denna resa och jag är säker på att även Sandra håller med om detta. Vi får helt enkelt komma tillbaka en gång till och då! Då ska det bli älgar, björn och lo på minneskortet :)

Tack för den här gången Sarek!

 

 

/Hasse Andersson